Det är bra att regeringen vill underlätta för företag att rekrytera internationella talanger. Men attraktionskraft handlar om mer än att slipa ner byråkratiska hinder. För att på allvar konkurrera globalt behövs fokuserade insatser för att nå ut med en positiv bild av Sverige, skriver företrädare för näringslivet.
Varje år bidrar internationella studenter med runt 3,5 miljarder kronor till svensk ekonomi, enligt en rapport från Svenska Institutet 2022. De som stannar kvar fortsätter att generera hundratals miljoner varje år, i skatteintäkter och köpkraft. Det är också uppenbart att Sveriges viktiga tekniksektor inte kommer att klara sig i den globala konkurrensen utan påfyllning av högkvalificerad utländsk arbetskraft. Alla siffror pekar åt samma håll: den brist på kompetens som teknikföretag larmat om sedan 2012 kvarstår. Enligt färska siffror från Sveriges Ingenjörer uppger 13 av 16 stora ingenjörsarbetsgivare att de planerar att anställa lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året.

Därför är det välkommet att regeringen markerat att man vill minska byråkratiskt krångel som hindrar högkvalificerade internationella talanger från att matcha med svenska företag. Åtgärderna har länge efterfrågats av näringslivet, inte minst av de många företag som verkar internationellt.

Minskat krångel välkomnas också av talangerna själva. Ett exempel är Esteban, en ung mjukvaruingenjör från Colombia som nu bidrar med kunskap på hög nivå på ett stort svenskt ingenjörsföretag. Processen att flytta med familjen till Sverige har varit tidskrävande och kostsam. Men det var nära att Esteban inte ens fick upp ögonen för Sverige. Andra länder var aktuella, och när han approcherades av en svensk arbetsgivare var hans första instinkt att ignorera det: ”it was too far, too cold, too strange”. Först efter mycket research fick han kunskap om fördelarna med att leva och bo i Sverige: möjlighet till utbildning för barnen, ett välfungerande samhälle, inkluderande företagskultur – och att man inte måste kunna perfekt svenska direkt, vissa företag har till och med engelska som huvudspråk.

Estebans historia visar på en tydlig poäng: Sverigebilden är inte så känd och så positiv som vi kanske tror. I den hårdnande globala konkurrensen om högkvalificerad arbetskraft behöver vi bygga attraktion kring varumärket Sverige.

I en rapport från Linköping Science Park som driver det nationella programmet Switch to Sweden, framgår att det som i första hand hindrar arbetsgivare från att anställa internationellt är skillnaderna i språk och kultur. För internationella studenter är den största anledningen att lämna Sverige efter studierna att svenska företag inte är tillräckligt öppna för internationella medarbetare. De uppger också att språket utgör det största hindret för att bli hemmastadd Sverige. Mjuka värden som språk, kultur och socialt sammanhang är alltså viktiga för en framgångsrik strategi för internationell talangattraktion.

Vårt grannland Finland har förstått behovet av ett samlat grepp. Redan 2017 lanserades en strategi med målet att Finland ska bli ett internationellt attraktivt land att jobba och forska i, att bo i – och att investera i. Strategin omsätts i praktiken genom programmet Talent Boost, som bygger på samverkan mellan myndigheter, universitet och näringsliv, med tydliga tjänster som riktar sig till finska företag och till internationella studenter. Även i Estland har man förstått de mjuka värdenas avgörande betydelse för att få talanger att vilja stanna kvar, med programmet Re-Invent Yourself som underlättar för medföljande och familjer. Vi är övertygade om att fokuserade insatser likt dessa skulle få positiva effekter för Sveriges behov av högkvalificerad arbetskraft. Mycket finns ju redan på plats.

• För det första: Sverige har i grunden ett liberalt och öppet system för arbetskraftsinvandring. I många avseenden har Sverige en stark position och ligger på topp fem i flera internationella rankingar över länders förmåga att konkurrera om talanger. Svensk företagskultur är uppskattad, levnadsstandarden är hög med möjlighet till gratis utbildning av hög kvalitet. När nu byråkratiska processer blir mindre utdragna och kostsamma är flera av de praktiska förutsättningarna på plats.
• För det andra: Sverige är ett litet språkområde, vilket innebär en svårighet i sammanhanget. Men svenskarnas kunskaper i engelska är bland de bästa i EU och på många svenska teknikföretag är engelska redan huvudspråk. Detta behöver omvärlden få veta, och företag behöver fundera över vilka krav på kunskaper i svenska som verkligen är nödvändiga.

Och de mjuka men avgörande frågorna om språk, kultur och social tillhörighet går att åtgärda. Redan i dag gör många framgångsrika svenska teknikföretag insatser för att internationella medarbetare ska känna sig mer hemmastadda, med undervisning i svenska på arbetstid, sociala aktiviteter, hjälp med att hitta bostad och stöd för medföljande.

Vår uppmaning till politik och myndigheter: lär av Finland och Estland. Fokusera insatserna tillsammans med universitet och näringsliv. Ta fram en nationell strategi och en tydlig verktygslåda för att stimulera, motivera och underlätta internationell rekrytering. Vår uppmaning till näringslivet: se på dem som lyckas. Internationellt expansiva teknikföretag har förstått att tillgången till talanger utanför Sverige är en framgångsfaktor och en väsentlig konkurrensfördel.

Kompetensförsörjning är en ödesfråga för Sverige. Vi ser att vi redan har det mesta som behövs. Med fokus och en tydlig strategi kan vi skapa attraktionskraft i världsklass.

Lena Miranda, CEO, Linköping Science Park
Anna Broeders, program manager Switch to Sweden, Linköping Science Park
Richard Carstedt, regionråd Region Västerbotten
Richard Widén, regionutvecklingsdirektör Region Östergötland
Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör Region Norrbotten
Therese Hansson Rosenqvist, VD, Sylog Väst
Jens Lundström, VD Arctic Business Incubator & ESA BIC Sweden
Lina Svensberg, Innovation Manager, Compare
Mats Jägstam, VD Science Park Skövde
Maria Olofsson, verksamhetsledare, Uminova innovation
Anna Mård, VD, Skellefteå Science City
Stefan Dinér, VD, Borås INK
Ulrika Malmqvist, VD Movexum
Matts Nyman, CEO Bizmaker
Catharina Sandberg, VD LEAD
Sara Json Lindmark, Verksamhetsledare Luleå Science Park
Angelica Ekholm, VD Dalarna Science Park
Karin Bengtsson, VD Kista Science City
Lotta Wessfeldt, Interim CEO Ideon
Ann-Louise Larsson, Projektledare Dalarna Science Park

Debattartikeln publicerad i Dagens Industri 22 februari, 2023